onsdag 8 oktober 2008

Kycklinggryta med röd paprika och kronärtskockshjärtan


Här kommer ännu ett i raden av recept med inspiration från Mette Ankarloos Medelhavsmat för svenska kök. Det är lustigt hur vi i åratal bläddrade förbi detta recept i boken; avfärdade det, av någon obegriplig anledning. Så, plötsligt en dag, läste vi igenom det med nya ögon - och insåg att det lät ju hur gott som helst!

För den som eventuellt läser här för första gången, måste jag upprepa mitt beklagande av att denna bok bara kan hittas på antikvariat!
I vanlig ordning har receptet genom gått diverse modifieringar utifrån tycke och smak här hemma. Ingredienserna är nog i grund och botten desamma som i originalreceptet, men proportionerna har ändrats en hel del. Vi har till exempel mer grönsaker i förhållande till kycklingen i vår version. Dessutom har vi ökat på mängden vätska, för jag gillar sås!
Det kan tyckas märkligt att man skall använda tomatpuré i stället för tomatkonserv, men - tro mig - det blir bra!
Självklart vore det trevligare med färska kronärtskockshjärtan än konserverade, men just i denna rätt funkar dessa alldeles utmärkt!

Kycklinggryta med röd paprika och kronärtskockshjärtan
1 paket lårkycklingfiléer à 700 gram
2 gula lökar, grovt hackade
2 vitlöksklyftor, rivna
3 röda paprikor, skurna i stora bitar
2,5 dl vitt vin
5 msk tomatpuré
1 burk konserverade kronärtskockshjärtan
1/2 dl hackad bladpersilja
3 msk citronsaft
salt och vitpeppar

smör och olivolja till stekning

Putsa bort det värsta fettet från lårfiléerna. Dela dem i mindre bitar, och bryn dem i smör i en gjutjärnsstekpanna, tills de får färg. Salta och peppra. Jag brynte i tre omgångar, och förde över till en skål under tiden. I en rymlig stekgryta fräste jag under tiden lök och vitlök i olivolja på svag värme. När kycklingen var färdigbrynt, tillsatte jag den och paprikabitarna. Jag höjde värmen, och tillsatte vin, tomatpuré, persilja, citronsaft och kronärtskockshjärtan. Därefter lade jag på locket och lät grytan småputtra i omkring 30 minuter.

Det givna tillbehöret är bulgur. En klick gräddfil till uppskattas av barnen. Själv vill jag ha rikligt med finhackad, färsk dill!
Det vill ingen annan ha, så det får jag ha i en separat skål.

Denna gryta faller hela familjen i smaken! Storleken på grönsakerna gör dessutom att de går lätt att plocka bort, för de familjemedlemmar som av olika skäl inte uppskattar dem...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...